Testamente: vad gäller och varför är det viktigt?

Genom ett testamente kan en person bestämma hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter sin död. Om det inte finns något testamente fördelas kvarlåtenskapen enligt den legala arvsordningen. Ett testamente kan därför vara ett sätt att exempelvis låta någon annan än de legala arvingarna ärva, ge en viss person en särskild egendom eller bestämma att det som någon ärver ska vara dennes enskilda egendom. Testamenten regleras i ärvdabalk (1958:637) (ÄB).

Testamentsfriheten är dock inte obegränsad. Framför allt finns regler om bröstarvingars rätt till laglott, vilket innebär att det inte alltid går att testamentera bort hela kvarlåtenskapen.

Vem får skriva ett testamente?

Den som har fyllt 18 år får upprätta testamente. Även den som har fyllt 16 år får testamentera, men då endast över sådan egendom som personen själv får råda över enligt 9 kap. 1 § ÄB.

Det finns även regler om vem som kan ta emot ett testamente. Enligt 9 kap. 2 § ÄB kan egendom genom testamente tillfalla den som är född eller avlad vid testators död och senare föds med liv. Bestämmelsen innehåller även vissa regler om framtida avkomlingar.

Vilka formkrav gäller?

Ett vanligt testamente måste uppfylla vissa formkrav. Enligt 10 kap. 1 § ÄB ska testamentet vara skriftligt och undertecknas av testator. Testator ska skriva under eller vidkännas sin underskrift i två vittnens samtidiga närvaro. Därefter ska vittnena bestyrka testamentet.

Vittnena behöver känna till att det är ett testamente, men de behöver inte känna till vad testamentet innehåller. Det är alltså möjligt att hålla testamentets innehåll för sig själv.

Formkraven är viktiga eftersom ett testamente som inte uppfyller kraven kan bli ogiltigt enligt 13 kap. 1 § ÄB.

Vem får vara testamentsvittne?

Det finns begränsningar i fråga om vem som får vara testamentsvittne. Vittnet ska bland annat ha fyllt 15 år och i sina sinnesfulla bruk samt får inte vara vissa närstående till testator eller själv omfattas av testamentet (10 kap. 4 § ÄB).

Det kan därför vara klokt att välja personer som inte har någon koppling till testamentet eller de personer som gynnas av det.

Vad händer om man inte kan skriva ett vanligt testamente?

I vissa nödsituationer finns möjlighet att upprätta ett nödtestamente. Enligt 10 kap. 3 § ÄB får den som på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett vanligt testamente antingen testamentera muntligen inför två vittnen eller upprätta en egenhändigt skriven och undertecknad handling.

Nödtestamentet är en undantagsregel och gäller inte obegränsat i tiden. Om testator därefter under tre månader har haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente blir nödtestamentet ogiltigt (10 kap. 3 § ÄB).

Vad kan man bestämma genom ett testamente?

Det finns olika typer av testamentariska förordnanden:

Ett legat är en särskild förmån som ges genom testamente, exempelvis en viss sak eller ett visst penningbelopp (11 kap. 10 § 1 st. ÄB).

Ett universellt testamentariskt förordnande innebär i stället att testamentstagaren får hela kvarlåtenskapen, en andel av den eller det som återstår efter andra förordnanden (11 kap. 10 § 2 st. ÄB).

Det går också att ange villkor i ett testamente. Ett exempel är att den egendom som en person får genom testamentet ska vara dennes enskilda egendom. Ett sådant villkor kan få betydelse vid en framtida bodelning.

Kan man ändra eller återkalla ett testamente?

Ett testamente kan återkallas. Enligt 10 kap. 5 § ÄB kan det ske genom att testator återkallar testamentet på det sätt som gäller för att upprätta ett testamente. Ett testamente kan också återkallas genom att handlingen förstörs eller genom att testator på annat otvetydigt sätt visar att testamentet inte längre uttrycker dennes yttersta vilja.

Om testamentet ska ändras eller kompletteras gäller särskilda formkrav enligt 10 kap. 6 § ÄB. Det innebär att man inte bör göra ändringar direkt på ett befintligt testamente utan att säkerställa att ändringen blir giltig.

Vad händer om testamentet är otydligt?

Om det uppstår en fråga om hur ett testamente ska förstås är utgångspunkten testatorns vilja. Enligt 11 kap. 1 § ÄB ska testamentet tolkas på det sätt som kan antas överensstämma med testatorns vilja.

Ärvdabalken innehåller även flera särskilda tolkningsregler i 11 kap. ÄB. Ett tydligt testamente minskar därför risken för att det senare uppstår en tvist om vad testator egentligen avsett.

Finns det begränsningar i testamentsfriheten?

Ja. Den viktigaste begränsningen gäller bröstarvingars laglott. Enligt 7 kap. 1 § ÄB utgör laglotten hälften av den arvslott som enligt lag tillkommer bröstarvingen.

Om ett testamente innebär att en bröstarvinge inte får ut sin laglott kan bröstarvingen begära jämkning av testamentet för att få ut laglotten enligt 7 kap. 3 § ÄB. Jämkning måste som huvudregel begäras inom sex månader från det att bröstarvingen fick del av testamentet.

Det är alltså skillnad mellan att klandra ett testamente och att begära jämkning. Klander innebär att arvingen gör gällande att testamentet är ogiltigt, medan jämkning innebär att bröstarvingen begär att testamentet ska begränsas i den mån det kränker laglotten.

När kan ett testamente vara ogiltigt?

Ett testamente kan vara ogiltigt av flera olika skäl. Det kan exempelvis handla om att formkraven inte har följts (13 kap. 1 § ÄB), att testator på grund av en psykisk störning saknade förmåga att upprätta testamentet (13 kap. 2 § ÄB) eller att testamentet har upprättats under tvång, genom svek eller genom otillbörligt utnyttjande av testator (13 kap. 3 § ÄB).

En arvinge som vill göra gällande att testamentet är ogiltigt måste som huvudregel väcka klandertalan inom sex månader från det att arvingen fick del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB).

Vanliga frågor om testamenten

Frågor och svar

Måste ett testamente bevittnas?

Ja, ett vanligt testamente ska bevittnas av två vittnen enligt 10 kap. 1 § ÄB. För nödtestamenten gäller särskilda regler enligt 10 kap. 3 § ÄB.

Kan jag testamentera till vem jag vill?

I stor utsträckning, men testamentsfriheten begränsas bland annat av bröstarvingarnas rätt till laglott enligt 7 kap. 1 § ÄB.

Kan jag göra mitt barns arv till enskild egendom?

Ja. Det går att ange i testamentet att den egendom som barnet får ska vara barnets enskilda egendom.

Kan jag ändra mitt testamente?

Ja. Ändringar och tillägg måste dock uppfylla de formkrav som gäller för testamenten (10 kap. 6 § ÄB).

Vad är skillnaden mellan klander och jämkning?

Klander innebär att en arvinge gör gällande att testamentet är ogiltigt. Jämkning innebär att en bröstarvinge begär att testamentet ska begränsas så att bröstarvingen får ut sin laglott (7 kap. 3 § ÄB).

Hur lång tid har jag på mig att klandra ett testamente?

En arvinge måste som huvudregel väcka klandertalan inom sex månader från det att arvingen fick del av testamentet (14 kap. 5 § ÄB).