Har du blivit utsatt för misshandel, olaga hot, sexualbrott eller något annat brott? Då kan du ha rätt till kränkningsersättning. Ersättningen ska kompensera den allvarliga kränkning av din personliga integritet som brottet har inneburit och ge dig upprättelse.

Men hur mycket kan du få i kränkningsersättning? Vilka brott ger rätt till ersättning, och vad händer om gärningspersonen är okänd eller saknar pengar?

Här går vi igenom vad som gäller, hur ersättningen beräknas och hur du kan ta till vara din rätt som brottsutsatt.

Vad är kränkningsersättning?

Kränkningsersättning är en form av ideellt skadestånd som ska kompensera den som utsatts för en allvarlig kränkning av sin personliga integritet genom brott.

Enligt 2 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207) ska den som allvarligt kränker någon annan genom ett brott som innefattar ett angrepp på person, frihet, frid eller ära ersätta den skada som kränkningen innebär.

Kränkningsersättning kan exempelvis bli aktuell vid:

• Misshandel och annat våld.
• Olaga hot.
• Sexualbrott.
• Brott i nära relationer.
• Vissa brott som riktas mot barn.
• Andra brott som innebär en allvarlig kränkning av den personliga integriteten.

Det är viktigt att känna till att alla brott inte automatiskt ger rätt till kränkningsersättning. Det måste göras en bedömning av om kränkningen är tillräckligt allvarlig enligt lag och rättspraxis.

Du behöver däremot inte ha fått en fysisk skada för att kunna få kränkningsersättning. Det är själva kränkningen som ersätts, inte enbart de fysiska eller psykiska följderna av brottet.

Hur mycket kan man få i kränkningsersättning?

Det finns inget fast belopp som gäller för alla brott. Hur stor kränkningsersättningen blir beror på brottets karaktär, hur det genomfördes och omständigheterna i det enskilda fallet.

Enligt 5 kap. 6 § skadeståndslagen ska ersättningen bestämmas efter vad som är skäligt med hänsyn till handlingens art och varaktighet. Ersättningen ska också ge den utsatta personen upprättelse.

Vid bedömningen kan man bland annat ta hänsyn till om:

• Brottet haft förnedrande eller särskilt kränkande inslag.
• Handlingen varit ägnad att framkalla allvarlig rädsla för liv eller hälsa.
• Brottet riktats mot någon som haft särskilt svårt att värja sin personliga integritet.
• Gärningspersonen utnyttjat ett beroende- eller förtroendeförhållande.
• Brottet begåtts av någon som den utsatta har eller tidigare har haft en nära relation till.
• Brottet dokumenterats under omständigheter som inneburit risk för spridning.

Lägsta nivån för kränkningsersättning

Den 1 juli 2022 trädde nya regler i kraft som höjde nivåerna för kränkningsersättning.

För brott som omfattas av de nya nivåerna är den lägsta ersättningen för en ersättningsgill allvarlig kränkning enligt praxis normalt 8 000 kronor. Det finns ingen övre beloppsgräns.

Vid allvarligare brott kan ersättningen bli betydligt högre. Vid bedömningen måste hänsyn tas till den aktuella rättspraxisen och de konkreta omständigheterna.

Det är därför viktigt att inte begära ett alltför lågt belopp. Domstolen kan som huvudregel inte döma ut mer i skadestånd än vad som har yrkats. Ett välgrundat ersättningsanspråk kan därför vara avgörande för vilken ersättning du får.

Har barn rätt till kränkningsersättning?

Ja. Barn som utsätts för brott kan ha rätt till kränkningsersättning. Barnets ålder, utsatthet och relation till gärningspersonen kan ha betydelse vid bedömningen.

Det gäller exempelvis när ett barn utsätts för våld, hot eller andra allvarliga kränkningar av en närstående vuxen.

Barn kan också ha rätt till kränkningsersättning för barnfridsbrott. Det brottet kan aktualiseras när ett barn bevittnar vissa brottsliga gärningar, exempelvis våld eller hot, mellan närstående personer enligt förutsättningarna i 4 kap. 3 § brottsbalken.

Ersättningen ska bedömas utifrån den kränkning som barnet har utsatts för. Det kan därför vara viktigt att få en individuell juridisk bedömning av barnets rätt till skadestånd.

Kan man få kränkningsersättning om gärningspersonen är okänd?

Ja, det kan vara möjligt att få ersättning även om gärningspersonen är okänd.

Om ingen gärningsperson kan identifieras, eller om det inte går att få skadestånd från den som begått brottet, kan brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten bli aktuell.

Brottsskadeersättning är ersättning från staten som under vissa förutsättningar kan lämnas till personer som utsatts för brott.

För att få ersättning krävs bland annat att det finns ett tillräckligt underlag för att bedöma att du har utsatts för ett brott och att de övriga villkoren är uppfyllda. En polisanmälan och uppgifter från en förundersökning kan vara viktiga delar av underlaget.

Det är inte heller säkert att rätten till ersättning försvinner för att en förundersökning har lagts ned. Brottsoffermyndigheten gör en självständig bedömning av om förutsättningarna för brottsskadeersättning är uppfyllda.

Innan ersättning från staten kan bli aktuell behöver även möjligheten till ersättning genom försäkring beaktas.

Vad händer om gärningspersonen inte kan betala skadeståndet?

Om domstolen har dömt gärningspersonen att betala skadestånd men pengarna inte betalas ut kan det finnas möjlighet att få ersättning från staten.

Sedan den 1 september 2026 gäller nya regler för brottsskadeersättning. För domar som grundar sig på åtal som väckts den 1 september 2026 eller senare kan den brottsutsatta som huvudregel vända sig direkt till Brottsoffermyndigheten efter att domen fått laga kraft, eller välja att ansöka om hjälp hos Kronofogden.

För åtal som väcktes före den 1 september 2026 gäller äldre regler. Då behöver den brottsutsatta som huvudregel först vända sig till Kronofogden för att försöka få skadeståndet betalt innan brottsskadeersättning kan sökas.

Det är därför viktigt att kontrollera vilken ordning som gäller i just ditt ärende. Det finns även andra villkor för att få brottsskadeersättning, bland annat när det gäller försäkringsersättning och vilket underlag som finns.

Hur ansöker man om kränkningsersättning?

Det finns flera vägar till kränkningsersättning beroende på hur brottmålet hanteras och om gärningspersonen är känd.

1. Begär skadestånd i brottmålet

Om en gärningsperson åtalas kan du framställa ett skadeståndsanspråk i samband med brottmålet. Åklagaren kan under vissa förutsättningar hjälpa dig att föra talan om skadestånd. Ett målsägandebiträde kan också hjälpa dig att bedöma och formulera ditt ersättningsanspråk.

2. Ansök om brottsskadeersättning

Om du inte kan få ersättning från gärningspersonen kan Brottsoffermyndigheten i vissa fall betala brottsskadeersättning. Vilken ansökningsordning som gäller beror bland annat på när åtal väcktes och om det finns en dom.

Om gärningspersonen är okänd kan brottsskadeersättning också vara aktuell, även om det inte finns någon dom mot en identifierad person.

3. Var uppmärksam på tidsfristerna

Det finns tidsfrister för att ansöka om brottsskadeersättning. Huvudregeln är att ansökan ska göras inom tre år från exempelvis att förundersökningen lagts ned eller att domen fått laga kraft. Särskilda regler gäller bland annat för barn och vissa situationer där en rättslig process har avslutats på annat sätt.

Kontrollera därför alltid vilken tidsfrist som gäller för just ditt ärende.

Vilken skillnad är det mellan kränkningsersättning och ersättning för personskada?

Kränkningsersättning är bara en av de ersättningsformer som kan bli aktuella efter ett brott.

Beroende på omständigheterna kan du även ha rätt till skadestånd för exempelvis:

• Sjukvårdskostnader och andra kostnader som uppkommit till följd av skadan.
• Inkomstförlust om brottet lett till att du inte kunnat arbeta.
• Sveda och värk för fysiskt eller psykiskt lidande under en övergående sjukdomstid.
• Bestående skador, exempelvis ärr eller andra varaktiga besvär, om förutsättningarna för ersättning är uppfyllda.

Dessa ersättningsposter har olika förutsättningar och ska bedömas var för sig. Det är därför viktigt att undersöka samtliga möjliga ersättningsanspråk och inte enbart kränkningsersättningen.

Behöver du juridisk hjälp med kränkningsersättning?

Att ha blivit utsatt för brott kan innebära en stor personlig påfrestning. Samtidigt kan reglerna om skadestånd och brottsskadeersättning vara komplicerade, särskilt när det gäller att bedöma ersättningens storlek, formulera ett korrekt yrkande och avgöra vilken väg till ersättning som är möjlig.

På Belle Law hjälper vi dig att förstå dina rättigheter och bedöma vilka ersättningsanspråk som kan vara aktuella i ditt ärende.

Vi kan bland annat hjälpa dig att bedöma rätten till kränkningsersättning, beräkna och formulera skadeståndsanspråk samt reda ut frågor om brottsskadeersättning.

Har du utsatts för brott och vill veta vilken ersättning du kan ha rätt till? Kontakta Belle Law för en juridisk bedömning av ditt ärende.

Vanliga frågor om kränkningsersättning

Hur mycket är den lägsta kränkningsersättningen?

För en allvarlig kränkning som omfattas av de ersättningsnivåer som infördes den 1 juli 2022 är den lägsta nivån enligt praxis normalt 8 000 kronor. Det faktiska beloppet beror på brottet och omständigheterna.

Måste jag ha blivit fysiskt skadad för att få kränkningsersättning?

Nej. Kränkningsersättning avser den allvarliga kränkningen av den personliga integriteten. En fysisk skada behöver inte ha uppstått, men brottet måste uppfylla lagens krav.

Kan jag få ersättning om gärningspersonen är okänd?

Ja, brottsskadeersättning från Brottsoffermyndigheten kan i vissa fall beviljas även om gärningspersonen är okänd. Det krävs att villkoren för ersättning är uppfyllda och att det finns tillräckligt underlag.

Kan jag få ersättning om förundersökningen läggs ned?

Ja, det kan vara möjligt. En nedlagd förundersökning utesluter inte automatiskt brottsskadeersättning. Brottsoffermyndigheten bedömer om det finns tillräckligt stöd för att bevilja ersättning.

Hur lång tid har jag på mig att ansöka om brottsskadeersättning?

Huvudregeln är tre år, men startpunkten och eventuella undantag beror på omständigheterna. För barn gäller särskilda regler. Kontrollera därför tidsfristen för ditt specifika ärende.

Vem kan hjälpa mig att kräva kränkningsersättning?

Ett målsägandebiträde kan hjälpa dig med skadeståndsanspråk i samband med brottmålet. Du kan också söka juridisk rådgivning för att bedöma din rätt till ersättning och hur du bör gå vidare.