Ett statligt testamentsregister, möjlighet att skriva testamenten digitalt och ett starkare skydd för efterlevande sambor. Det är några av de förändringar som föreslås i betänkandet SOU 2025:91, Nya regler om arv och testamente.
Syftet med utredningen är att modernisera den svenska arvs- och testamentsrätten och anpassa den till dagens samhälle. Bland annat vill utredningen minska risken för att testamenten försvinner, stärka skyddet för efterlevande och göra det möjligt att upprätta testamenten digitalt. Förslagen har ännu inte blivit gällande lag.
Nedan går vi igenom några av de viktigaste förändringarna och vad de skulle kunna innebära för dig.
Ett statligt testamentsregister hos Skatteverket
I dag finns inget statligt register där privatpersoner kan registrera sina testamenten. Det innebär att det är viktigt att testamentet förvaras på ett säkert sätt och att det går att hitta efter dödsfallet.
Utredningen föreslår därför att Skatteverket ska ansvara för ett frivilligt testamentsregister. Den som vill registrera ett traditionellt testamente ska kunna lämna in en bestyrkt kopia av originalhandlingen. Kopian ska sedan förvaras digitalt hos Skatteverket.
En viktig del av förslaget är att den registrerade kopian som utgångspunkt ska presumeras uttrycka testators sista vilja, även om originaltestamentet inte går att hitta efter dödsfallet. Presumtionen kan dock motbevisas, exempelvis om testamentet senare har återkallats eller ersatts av ett nytt testamente. En registrering innebär däremot inte att Skatteverket garanterar att testamentet är giltigt i alla avseenden.
Registret föreslås även omfattas av ett starkt sekretesskydd. Enligt förslaget ska absolut sekretess gälla för uppgifterna i registret, som längst till dess att 50 år har gått efter testatorns död. Efter dödsfallet ska vissa särskilt angivna personer, bland annat dödsbodelägare och efterarvingar, kunna få del av testamentet.
Syftet är framför allt att säkerställa att testamenten kommer fram och att den avlidnes yttersta vilja kan tillgodoses.
Möjlighet att skriva testamente digitalt
Enligt nuvarande regler i 10 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637) (ÄB) ska ett ordinärt testamente upprättas skriftligen med två vittnen. Testatorn ska underteckna testamentet eller vidkännas sin underskrift i vittnenas samtidiga närvaro. Vittnena ska därefter bestyrka handlingen med sina underskrifter.
Det är alltså inte tillräckligt att upprätta och underteckna ett vanligt testamente digitalt med exempelvis BankID.
Utredningen föreslår nu att testamenten ska kunna upprättas digitalt genom en särskild tjänst hos Skatteverket, så kallade e-testamenten. Ett sådant testamente ska undertecknas av testatorn och två vittnen med avancerade elektroniska underskrifter. Kravet på vittnenas samtidiga närvaro ska finnas kvar. Utredningens utgångspunkt är att testatorn och vittnena normalt ska befinna sig på samma plats vid undertecknandet. En förutsättning för att e-testamentet ska vara giltigt är dessutom att det registreras i det föreslagna testamentsregistret. Det innebär att möjligheten att upprätta testamenten digitalt inte föreslås bli helt fri, utan knyts till ett särskilt system med säkerhetskrav.
Stärkt skydd för efterlevande sambor
Sambor ärver inte varandra automatiskt enligt nuvarande arvsregler. Om en sambo avlider och efterlämnar barn är det som huvudregel barnen som ärver den avlidnes kvarlåtenskap.
En efterlevande sambo kan visserligen ha rätt till bodelning enligt sambolagen (2003:376), men det är något annat än arvsrätt. Det kan innebära ekonomiska svårigheter för den efterlevande sambon, särskilt om en stor del av tillgångarna består av den gemensamma bostaden.
Utredningen föreslår därför ett starkare skydd för sambor genom två möjligheter.
Den ena är att sambor genom testamente ska kunna förordna att den efterlevande sambon ärver före deras gemensamma barn. Barnen ska då som huvudregel få vänta på sitt arv, inklusive laglotten, till dess att den efterlevande sambon avlider.
Den andra är att arvingarna ska kunna avstå från sin omedelbara arvsrätt till förmån för den efterlevande sambon och i stället få rätt till efterarv. Vid ett arvsavstående föreslås den efterlevande sambon få egendomen med fri förfoganderätt. Genom testamente ska det däremot vara möjligt att förordna om antingen fri förfoganderätt eller full äganderätt. De gemensamma barnens rätt till laglott ska dock som huvudregel omvandlas till en rätt till efterarv, även när testamentet ger sambon full äganderätt och jämkning begärs. Särkullbarn ska däremot fortfarande kunna kräva ut sin laglott direkt genom att begära jämkning av testamentet.
Förslaget innebär således inte att sambor automatiskt får arvsrätt efter varandra. Däremot skulle deras möjligheter att genom testamente eller arvsavstående skydda den efterlevande sambon förbättras.
Starkare skydd för efterarvingar
Utredningen föreslår även förändringar av den så kallade vederlagsregeln i 3 kap. 3 § ÄB. Regeln skyddar efterarvingar när en efterlevande make genom exempelvis gåvor minskar värdet av sin egendom utan att ta tillbörlig hänsyn till den först avlidnes arvingar.
Enligt nuvarande praxis krävs som utgångspunkt att minskningen uppgår till minst omkring 25 procent av egendomens värde för att den ska anses väsentlig. Utredningen föreslår att det i stället ska vara tillräckligt med en minskning i inte obetydlig omfattning, vilket enligt utredningen kan motsvara omkring 10 procent. Även kravet på tillbörlig hänsyn föreslås ändras till skälig hänsyn. Procentsatserna är dock riktmärken och den närmare bedömningen måste göras utifrån omständigheterna i det enskilda fallet. Om vederlag inte kan tas ur den efterlevandes dödsbo ska en gåva, eller dess värde, enligt förslaget kunna återbäras från mottagaren även om denne varit i god tro. Återbäring ska dock inte ske om särskilda skäl talar emot det.
Vidare föreslås att talan om återbäring ska väckas inom ett år från att bouppteckningen efter den efterlevande avslutades, oavsett när gåvan lämnades. En motsvarande vederlagsregel föreslås även för sambor som omfattas av den nya ordningen för efterarv. Förändringarna syftar till att stärka skyddet för efterarvingarna och minska risken för att deras arv urholkas.
Nödtestamenten genom sms, e-post eller video
Enligt 10 kap. 3 § ÄB kan den som på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett vanligt testamente i vissa fall upprätta ett nödtestamente. I dag kan detta ske genom ett muntligt testamente inför två vittnen eller genom en egenhändigt skriven och undertecknad handling utan vittnen.
Utredningen föreslår att nödtestamenten ska kunna upprättas även i andra former. Det skulle exempelvis kunna vara genom sms, e-post, ljudupptagning eller videoinspelning. En förutsättning är att det tydligt framgår att förordnandet kommer från testatorn och ger uttryck för dennes yttersta vilja. Det måste fortfarande röra sig om en situation där personen på grund av sjukdom eller annat nödfall är förhindrad att upprätta ett ordinärt testamente. Även enligt förslaget ska ett nödtestamente förlora sin giltighet om testatorn därefter under tre månader haft möjlighet att upprätta ett vanligt testamente.
För de nya formerna av nödtestamenten föreslås dessutom särskilda regler om rättslig prövning. Om arvingarna bestrider att exempelvis ett sms utgör ett nödtestamente ska den som vill åberopa det väcka talan om detta inom sex månader från att bouppteckningen avslutades.
Förslaget innebär alltså inte att ett vanligt sms automatiskt kan ersätta ett testamente. Det krävs att förutsättningarna för ett nödtestamente är uppfyllda.
Begränsning av laglotten vid allvarliga brott
Laglotten är den del av arvet som en bröstarvinge har rätt till enligt 7 kap. 1 § ÄB. Den uppgår till hälften av arvslotten.
Utredningen föreslår att en arvlåtare i vissa situationer ska kunna begränsa en bröstarvinges rätt till laglott genom testamente. Förslaget tar sikte på fall där bröstarvingen har begått ett uppsåtligt brott som inneburit en allvarlig kränkning av arvlåtarens person eller en närstående till denne.
Som huvudregel krävs att brottet vid gärningstillfället hade ett minimistraff på ett års fängelse och att bröstarvingen har dömts till påföljd genom en dom som fått laga kraft. Även vissa fall av försök, förberedelse, stämpling och medverkan till sådana brott föreslås omfattas. En förälder ska således inte fritt kunna välja att göra ett barn arvlöst. Det handlar om en begränsad möjlighet i särskilt allvarliga situationer.
Frågor och svar om de nya arvs- och testamentsreglerna
1. Har de nya reglerna börjat gälla?
Nej. SOU 2025:91 är en statlig utredning som innehåller förslag till lagändringar. Förslagen har remissbehandlats, men har ännu inte införts som gällande lag. Det slutliga innehållet kan därför ändras under lagstiftningsprocessen.
2. Kan jag registrera mitt testamente hos Skatteverket redan nu?
Nej, det föreslagna statliga testamentsregistret har ännu inte införts. Det är därför fortsatt viktigt att förvara sitt testamente säkert och se till att det kan hittas efter dödsfallet.
3. Är ett testamente som skrivits under med BankID giltigt?
Ett ordinärt testamente kan enligt nuvarande regler inte upprättas helt digitalt med enbart elektroniska underskrifter. Förslaget om e-testamenten skulle möjliggöra digitala testamenten genom en särskild tjänst hos Skatteverket. Även då ska särskilda krav på underskrift, bevittning och registrering vara uppfyllda.
4. Ärver sambor varandra enligt förslaget?
Inte automatiskt. Förslaget innebär att sambor ska få större möjligheter att skydda varandra genom testamente. Arvingar ska också kunna avstå från omedelbart arv till förmån för den efterlevande sambon och i stället få rätt till efterarv.
5. Vad händer med barnens laglott om samborna har ett testamente?
Enligt förslaget ska gemensamma barn som huvudregel få vänta på sitt arv, inklusive laglotten, om den avlidne genom testamente har förordnat att den efterlevande sambon ska ärva.
Särkullbarn ska däremot fortfarande kunna kräva ut sin laglott direkt genom att begära jämkning av testamentet.
6. Kan man skriva ett giltigt testamente via sms?
Ett vanligt sms uppfyller inte dagens formkrav för testamenten. En handling med formbrister kan dock i vissa situationer ändå bli gällande om den godtas av arvingarna eller inte angrips inom föreskriven tid.
Utredningen föreslår nu att sms uttryckligen ska kunna godtas som nödtestamente i vissa nödsituationer, förutsatt att de särskilda kraven är uppfyllda.
7. Kan ett barn förlora rätten till laglotten?
Enligt nuvarande rätt har bröstarvingar ett laglottsskydd, även om det finns särskilda regler om förverkande av arvsrätt.
Utredningen föreslår en möjlighet att genom testamente helt eller delvis begränsa laglotten vid vissa allvarliga uppsåtliga brott. Det krävs bland annat att de föreslagna villkoren beträffande brottets allvar och en lagakraftvunnen dom är uppfyllda.
8. Kan jag ändra eller återkalla mitt testamente?
Ja. Enligt 10 kap. 5 § ÄB kan ett testamente återkallas exempelvis genom ett nytt testamente som återkallar det tidigare, genom att originalhandlingen förstörs med avsikt att återkalla testamentet eller genom att testatorn på annat sätt otvetydigt ger till känna att testamentet inte längre uttrycker dennes yttersta vilja.
Ett tillägg till ett testamente måste däremot uppfylla formkraven för testamenten enligt 10 kap. 6 § ÄB.
Om det föreslagna testamentsregistret införs ska det även vara möjligt att meddela Skatteverket att ett registrerat testamente har ändrats eller återkallats. Något formellt krav på att underrätta Skatteverket föreslås dock inte.


Comments are closed