Vi blir ofta kontaktade av föräldrar som behöver hjälp att kräva in underhållsbidrag från den andra föräldern. Detta är svårt och komplext och vi har därför tagit fram en förklarande artikel i ämnet. Trevlig läsning.

Underhållsbidrag och underhållsskyldighet

1 Inledning
Alla föräldrar har en underhållsskyldighet gentemot sina barn åtminstone fram till att de fyller 18 år, men i
vissa fall längre än det. Om en förälder bor tillsammans med sitt barn uppfylls denna underhållsskyldighet genom att föräldern står för kläder, mat, och fritidsaktiviteter och mera för barnet. Detta kan dock bli svårt om en förälder inte varaktigt bor med sitt barn. I sådana fall är föräldern istället skyldig att fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Hur stort ska då underhållsbidraget vara? Att detta är en fråga som ofta blir föremål för tvist är inte så
konstigt eftersom den ofta blir aktuell i situationer där föräldrarna står långt ifrån varandra. Därutöver kan det vara svårt att komma överens om vilka faktorer och förhållanden som ska påverka storleken på
underhållsbidraget. Trots detta är det ofta fördelaktigt för föräldrarna att försöka komma överens om storleken på underhållsbidraget på egen hand istället för att överlämna uppgiften åt en domstol. Att betala underhållsbidrag kan kosta, men att gå till domstol kan göra det oerhört mycket dyrare och kan dessutom vara mycket tidskrävande.

I denna artikel redogörs för ett vanligt sätt att räkna ut underhållsbidrag, samt för olika vanliga
hänsynstaganden som är lämpliga att göra för att komma fram till ett balanserat och välgrundat resultat. I
avsnitt 2 redogörs för ett vanligt sätt att beräkna storleken på underhållsbidrag. I avsnitt 3 och 4 redogörs för olika hänsynstaganden som kan vara lämpliga för att bestämma storleken på de poster som används i
beräkningen av storleken på underhållsbidraget.

2 En formel för beräkning av underhållsbidrag
Utgångspunkten för att fastställa storleken på underhållsbidraget är barnets behov av underhåll. Hur detta behov kan bestämmas redogörs för i avsnitt 3. Hur stor andel av barnets behov som respektive förälder ska stå för bestäms däremot genom en kvotdelningsmetod, som ska reflektera varje förälders respektive förmåga att ansvara för barnets behov av underhåll. Som ett första steg används ofta följande formel för att beräkna storleken av underhållsbidraget:

Att använda denna formel är dock inte tillräckligt. Som framgår i avsnitt 4 har en förälder alltid rätt att
förbehålla sig ett belopp för eget och annans underhåll. Underhållsbidraget får inte inkräkta på detta
förbehållsbelopp. För att avgöra om underhållsbidraget inkräktar på den bidragsansvariges förbehåll, kan
man i ett andra steg använda sig av följande formel:

Användning av denna formel kan ge två resultat. Om resultatet är lika med eller större än noll, inkräktar
underhållsbidraget inte på den bidragsansvariges förbehåll. Det är då lämpligt att utgå från resultatet i den första formeln. Om resultatet däremot är mindre än noll måste storleken på underhållsbidraget justeras eftersom det inkräktar på den bidragsansvariges förbehållsbelopp. Underhållsbidraget måste då justeras så att det motsvarar den bidragsansvariges överskott.

Om resultatet är lika med eller större än noll, inkräktar det beräknade underhållsbidraget inte på den
bidragsansvariges överskott. Det är då lämpligt att använda sig av det beräknade underhållsbidraget i denförsta formeln. Om resultatet dock är mindre än noll, inkräktar det beräknade underhållsbidraget på den bidragsansvariges förbehåll. Då måste det beräknade underhållsbidraget justeras, och kan högst motsvara den bidragsansvariges överskott, det vill säga, den högsta summan den bidragsansvarige föräldern har förmåga att betala utan att det inkräktar på dennes förbehåll. Hur posten överskott bestäms beskrivs i avsnitt 4.

3 Posten barnets behov
Posten barnets behov motsvarar kostnader för mat, kläder, bostadsutrymme, fritidsaktiviteter, utbildning och annat som barnet har behov av. Barnets behov och storleken av denna post varierar såklart efter barnets ålder, hälsotillstånd, begåvning och dylikt.

Som utgångspunkt kan man använda sig av schabloner för hur barn i olika åldrar brukar kosta. Sådana
schabloner utfärdas varje år av Konsumentverket, vars uppskattningar för 2025 kan hittas här.
I vissa fall kan föräldrar eller domstol känna behov av att justera dessa schabloner, och det finns vissa
hållpunkter för detta. Om barnet har uppnått en högre ålder och börjat förvärvsarbeta, är det ofta relevant att beakta barnets inkomster från arbetet eftersom barnets behov av underhåll minskar om barnet till viss del har förmåga att underhålla sig själv. Om barnet däremot har inkomster från sommarjobb och dylikt brukar dessa dock inte beaktas.

Om barnet erhåller sociala förmåner kan dessa ofta beaktas. Detta är fallet t.ex. med förmåner som
barnbidrag, förlängt barnbidrag och studiebidrag samt barnpension efter avliden. Om barnet erhåller
underhållsstöd, räknas detta dock inte med. Om barnet har egna tillgångar, kan avkastning från dessa i vissa fall räknas med. Detta är främst fallet om det vid en jämförelse mellan barnets och föräldrarnas samlade ekonomiska situation föreligger en påtaglig obalans mellan de berördas ekonomiska förhållanden. Ett exempel är att ju högre inkomster föräldrarna har, desto större indikation är detta på att det inte är berättigat att låta barnet stå för en del av sitt underhåll genom
avkastning från sina tillgångar. Därutöver kan föräldrarnas ekonomiska ställning beaktas i sig. Barnet kan ha anspråk på en högre standard än att få sina grundläggande behov tillgodosedda, om föräldrarnas ekonomiska ställning motiverar det.

4 Posterna om föräldrarnas överskott
För att använda formlerna ovan krävs det att man beräknar varje förälders överskott. Överskottet består av två poster: förvärvsförmåga och förbehåll och beräknas genom att subtrahera förbehållet från
förvärvsförmågan. Det är nödvändigt att båda föräldrarnas respektive överskott beräknas, och beräkningen sker på samma sätt för båda föräldrarna. Däremot kan olika hänsynstaganden bli aktuella för respektive förälder. Utgångspunkten för att fastställa en förälders förvärvsförmåga är förälderns nettoinkomst efter skatt. Detta kallas för den “faktiska förvärvsförmågan”. I vissa fall kan en förälder har en lägre inkomst än han eller hon av något skäl borde ha. En förälder kan t.ex. ha ett deltidsjobb när han eller hon har möjlighet att skaffa ett heltidsjobb eller flera deltidsjobb, ha en arbetsinkomst som utan anledning är lägre än genomsnittet i branschen, eller under längre tid driva ett förlustföretag när han eller hon istället har haft möjlighet att skaffa sig en fast anställning. I dessa fall utgår man ofta istället från den så kallade “verkliga förvärvsförmågan”vilket innebär att föräldern får ansvara för ett högre belopp än den faktiska nettoinkomsten, som motsvarar vad han eller hon borde ha haft. På detta sätt får en förälders intresse av att själv avgöra hur han eller hon ska inrätta sitt liv stå åt sidan för skyldigheten att underhålla sitt barn.

Om däremot en förälder har lägre inkomster för att på något sätt tillvarata barnets bästa, eller är arbetslös och kan anses ha gjort allt som rimligen kan krävas av honom eller henne för att skaffa sig ett stadigvarande arbete, kan detta dock vara skäl att ändå utgå från den faktiska förvärvsförmågan.
Vid beräkning av storleken på ett underhållsbidrag har båda föräldrarna rätt att göra förbehåll för eget och annans underhåll. Detta inkluderar vanliga levnadskostnader, underhåll för hemmavarande make, och
underhåll för hemmavarande barn. Vanliga levnadskostnader beräknas med ledning av ett normalbelopp.

Normalbeloppet utgör 120% av för år gällande prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2025 hittas här.

Justeringar kan dock vara lämpliga så att ett högre belopp förbehålls om det visar sig att utgifterna för
förälderns vanliga levnadskostnader på grund av särskilda omständigheter är onormalt stora eller extra
utgifter för föräldern annars framstår som nödvändiga. Sådana omständigheter kan t.ex. vara att en förälder har kostnader för ett lån som uppstått för att föräldern sålt ett tidigare gemensamt villahem med underskott. En särskild aspekt av vanliga levnadskostnader beräknas dock på ett annat sätt, nämligen boendekostnader. Vid beräkningen av skälig boendekostnad bör man som utgångspunkt använda bruttokostnader minskat med bostadsbidrag. Kostnader för amortering för fastighetslån beaktas inte.

Däremot kan ränteutgifter beaktas, men hänsyn bör då tas till rätten till ränteavdrag vid beskattning.
Även här kan justeringar vara lämpliga att göra. Om boendekostnaden är oskäligt hög med hänsyns till
kostnadsläget på orten, eller om bostaden kan anses vara alltför stor i förhållande till familjens storlek och det inte finns särskilda skäl för den högre kostnaden, kan man justera ned den boendekostnad som får
förbehållas. Om å andra sidan föräldern har osedvanligt låg boendekostnad, får ett högre belopp än det
faktiska förbehållas.

För att avgöra om en boendekostnad i ett visst fall är oskäligt hög eller sannolikt osedvanligt låg, kan man
utgå från Försäkringskassans föreskrifter om godtagbara boendekostnader vid beräkningen av vissa bidrag. Även om det inte är garanterat att en domstol utgår från dessa, kan de användas som ledpunkt för att avgöra om boendekostnaden är för hög eller för låg. Du kan hitta föreskrifter om högsta godtagbara boendekostnad för 2025 i fråga om bostadsbidrag här.

För det andra kan en förälder göra förbehåll för make eller annan som föräldern varaktigt bor med och har gemensamt barn med, om det finns särskilda skäl. Detta kan vara fallet till exempel om en make är
hemmavarande för att vård hemmavarande barn i yngre ålder istället för att yrkesarbeta. Detta förbehåll
beräknas genom ett normalbelopp som utgör 60% av gällande prisbasbelopp. Slutligen kan en förälder göra ett förbehåll för hemmavarande barn. Detta belopp får tillsammans med vad
som utges till barnet av den andra föräldern utgöra 40% av gällande prisbasbelopp.

5 Viktigt att tänka på angående avtal om underhållsbidrag
Underhållsbidrag kan fastställas både genom avtal och genom dom. Om man har som avsikt att ingå avtal finns det flera saker att beakta. För det första måste avtalet vara skriftligt och bevittnat av två personer, om det innebär att underhållsbidrag för framtiden ska betalas antingen med ett engångsbelopp eller för en period längre än tre månader.

Detsamma gäller om parterna önskar att avtalet ska kunna ligga till grund för utmätning om en part inte
fullgör sina skyldigheter enligt avtalet. Om avtalet avser underhåll till ett barn som är under 18, måste det godkännas av socialnämnden i den kommun där barnet eller dess vårdnadshavare är varaktigt bosatt.
Det är också lämpligt att sträva efter ett avtal som beroende på respektive förälderns förmåga är så
välbalanserat som möjligt, eftersom det annars kan leda till tvist och justeras av domstol.

6 Att ta med sig
Det är viktigt att noggrant undersöka vilka förhållanden och omständigheter som bör beaktas vid fastställande av underhållsbidrag. Därutöver finns det mycket att tänka på när det kommer till själva avtalet för att det ska få önskad effekt. I båda dessa aspekter har denna artikel pekat på några huvudlinjer och viktiga hänsynstaganden. Det är dock ofta lämpligt att ta kontakt med en juridiskt kunnig person under sådana förhållanden, då denna artikel inte på något sätt är uttömmande, och eftersom de val man gör vid fastställande av underhållsbidrag kan få långtgående oönskade konsekvenser.

Behöver du hjälp med underhållsbidrag i Norrtälje, Spånga, Bromma, Uppsala, Stockholm, Västerås – tveka inte att höra av dig.

Källor
Föräldrabalk (1949:381)
Utsökningsbalk (1981:774)
SOU 1995:26 Underhållsbidrag och bidragsförskott Del A
Prop. 1978/79:12 om underhåll till barn och frånskilda m.m.
NJA 1983 s. 194
NJA 1983 s. 678
NJA 1990 s. 201
NJA 1990 s. 205
NJA 1990 s. 495
NJA 1990 s. 697
NJA 1991 s. 40
NJA 1992 s. 550
NJA 1993 s. 549
NJA 1996 s. 134
RH 2011:44
Bejestam, Lars, Föräldrabalk (1949:381) 7 kap. Karnov, JUNO (datum framgår av fotnoter)
Försäkringskassan: Genomsnittlig och högsta godtagbara boendekostnad avseende år 2025 (2025-10-31)
Konsumentverket: Konsumentverkets hushållskostnader för 2025 klara (2025-10-31)
Regeringskansliet Prisbasbelopp för 2025 fastställt (2025-10-31)