Vi på Belle Advokatbyrå får många frågor från enskilda när det kommer till LVU. Vi har handlagt en stor mängd mål där vi företrätt föräldrar och barn i LVU-mål. Man kan kalla oss LVU-expterter. Vi tänkte att det kunde vara på sin plats att berätta om LVU och vad det handlar om på ett pedagoiskt sätt. Trevlig läsning!

När socialnämnden fattar beslut och vidtar åtgärder enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) är dessa ofta ingripande för den enskilda, den unges vårdnadshavare och andra anhöriga. Flera lagar och regler aktualiseras, bland annat:

• Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (RF)
• Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR)
• Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)
• Förvaltningslag (2017:900) (FL)
• Förvaltningsprocesslag (1971:291) (FPL)
• Socialtjänstlag (2025:400) (SOL)
• Rättshjälpslag (1996:1619) (RHL)
• Lag (1996:1620) om offentligt biträde (LOOB)

Dessa lagar preciseras i bakomliggande förarbeten, praxis och myndighetsföreskrifter, som kan göra det svårt för den som besluten och åtgärderna drabbar att få sig en klar bild om hur man bäst ska agera i en sådan situation.

På grund av detta finns det i flera LVU-mål och ärenden rätt till kostnadsfritt offentligt biträde för den unge och dennes vårdnadshavare. Denna rätt innebär att domstolen vid behov har en skyldighet att förordna ett offentligt biträde (LVU 39 och 42 §§). Nedan följer en kort redogörelse av rätten till offentliga biträden i LVU-mål och ärenden

Vem är det offentliga biträdet?

Det offentliga biträdet är en advokat eller annan jurist som för att bli förordnad ska ha särskilda kunskaper om beslutsprocessen enligt LVU, barns utveckling samt om barns rättigheter och behov. Advokater anses ofta ha tillräcklig erfarenhet för att bli förordnad som offentligt biträde. Om en annan jurist blir förordnad som offentligt biträde i ett enskilt fall ska han eller hon till exempel tidigare ha arbetat som offentligt biträde i förvaltningsdomstol, arbetat som företrädare för barn och unga i andra processuella sammanhang eller har erfarenhet genom att ha arbetat med andra relevanta sysslor på en advokat- eller juristbyrå där man regelbundet biträder barn och unga i LVU-mål.

Därutöver ska det offentliga biträdet ha förmåga att sätta sig in i den unges situation och ha förmåga att kommunicera med den unge på ett lättförståeligt anpassat sätt samt kunna utöva uppdraget så att barnets bästa sätts i främsta rummet och ha förmåga att ta hänsyn till den unges egen vilja, när det finns förutsättningar för det. Det offentliga biträdet ska också inte ha någon historia av att ha uppvisat dåligt omdöme eller olämpligt beteende (LVU 39 § 2 st. och prop. 2020/21:35 s. 33).

Advokater och erfarna jurister anses ofta uppfylla kraven för att bli förordnad som offentligt biträde, medan nyexaminerade jurister ofta inte kan anses uppfylla kraven (Prop. 2020/21:35 s. 33).

När har du rätt till ett offentligt biträde?

Situationer som ger rätt till offentligt biträde

I följande mål och ärenden enligt LVU har du rätt till ett offentligt biträde, om det inte måste anta att behov av ett sådant saknas (LVU 39 § 1 st.):

• Mål och ärenden om beredande av vård enligt 2 eller 3 § samt upphörande av vård enligt 21 §.
• Mål och ärenden om omedelbart omhändertagande enligt 6 eller 6 a §, fortsatt omhändertagande enligt 9 a § samt upphörande av fortsatt omhändertagande enligt 9 b §. .
• Mål och ärenden om flyttningsförbud enligt 24 § samt utreseförbud enligt 31 a §, och tillfälligt utreseförbud enligt 31 d § samt upphörande av flyttningsförbud enligt 26 §, och upphörande av utreseförbud enligt 31 c §.
• Vid mål om överklagande enligt 41 § 1 st. 1 p. om beslut om var den unge ska vara placerad under vårdnadsperioden.
• Vid överklagande av vissa SIS-beslut enligt 42 §.

Ofta anses det finnas behov för offentligt biträde Ska det hållas muntlig förhandling i målet är det en stark indikation på att du har rätt till offentligt biträde (JO 1999/2000 s. 180 ff.). Om det däremot står relativt klart att beslutet i målet eller ärendet inte kommer att gå den enskilde emot (Prop. 1979/80:1 s. 630) eller om den aktuella frågan alldeles nyligen prövats och något nytt inte har tillkommit (Prop. 2023/24:31 s. 293) kan dock en sådan rätt saknas.

Vem kan få ett offentligt biträde

I de angivna situationerna kan både den unge och dennes vårdnadshavare ha rätt till offentligt biträde. Den unge och dennes vårdnadshavare kan förordnas ett offentligt biträde gemensamt, eller ett var för sig (LVU 39 § 3 st.). Avgörande är om domstolen anser att motstridiga intressen föreligger mellan den unge och dennes vårdnadshavare.

Om motstridiga intressen anses föreligga mellan den unge och dennes vårdnadshavare ska offentligt biträde förordnas åt dem var för sig. Detta är vanligt och kan till exempel vara fallet om det föreligger brister i barnets hemmiljö, eller om barnet uppvisar ett beteende som påverkats av dennes hemmiljön och dessa brister eller detta beteende föranleder åtgärd från socialnämnden (Prop. 1994/95:224 s. 45).

Om det inte anses föreligga motstridiga intressen ska gemensamt biträde förordnas (LVU 39 § 3 st.). Detta kan till exempel vara fallet om socialnämndens åtgärd grundas på barnets beteende och detta beteende inte beror i någon beaktansvärd grad på förhållanden i dennes hem och den unge och dennes vårdnadshavare båda motsätter sig vård (Prop. 1994/95:224 s. 45).

Vad kan det offentliga biträdet göra?

Det offentliga biträdet har många viktiga funktioner i mål och ärenden enligt LVU. Allmänt kan sägas att det offentliga biträdet ska tillvarata huvudmannens intressen och ge honom eller henne den hjälp och det stöd som behövs i processen (Tryblom, Törnqvist, Hellström, s. 127). I fråga om unga ska biträdet ta tillvara barnets bästa i olika hänseenden och fungera som rådgivare för barnet. (Prop. 1994/95:224, s. 57)

Det offentliga biträdet kan besluta om att införskaffa mindre utredningar, till exempel läkarintyg och utlåtanden från barnpsykologer eller annan expertis utan kostnad för klienten (LOOB 4 § och Prop. 1996/97:9 s. 227, om utlåtanden från barnpsykologer eller annan expertis, se Prop. 1994/95:224 s. 57).

Innan socialnämnden fattar ett beslut ska den i de flesta fall underrätta den som är part och ge denne tillfälle att yttra sig (FL 25 §). Den enskilde har då ofta rätt att lämna uppgifter muntligt inför socialnämnden. Detta sker ofta genom ett sammanträde, där den enskilda har rätt att biträdas av ett offentligt biträde så länge det offentliga biträdet har kvar förordnandet (SOL 14:8 och JO:s beslut den 16 april 2020, dnr 2788–2019).

Vidare har det offentliga biträdet möjlighet att agera ombud åt barnet eller vårdnadshavaren. En huvudman över 15 har rätt att själv föra talan i domstol, själv eller genom ombud (LVU 36 § 2 st.). Fullmakt till offentliga biträdet krävs då för att denne ska ha möjlighet att agera ombud enligt förvaltningsprocesslagen (1971:291) 49 §. Fullmakten kan vara såväl muntlig som skriftlig.

Är huvudmannen under 15 får han eller hon inte själv föra talan i domstol (LVU 36 § 2 st. e-contrario samt Ekelöf, Rättegång II, s. 50). I dessa fall fyller det offentliga biträdet ytterligare en funktion, nämligen genom att som ställföreträdare föra den unges talan i domstol. (LVU 36 § 3 st. och Ekelöf, II, s. 50) Det offentliga ombudet blir ställföreträdare till den under 15, om det finns motstridiga intressen mellan den unge och vårdnadshavaren, så att de har var sina ombud. (LVU 36 § 3 st.) På detta sätt kan ombudet ta tillvara barnets rätt oberoende från vårdnadshavare som kan ha motstående intressen, även om dessa inte är illasinnade (Prop. 1994/95:224 s. 45).

Som ställföreträdare ska det offentliga biträdet företräda barnet i processen och därvid framföra barnets åsikter, synpunkter och önskemål. Som ställföreträdare ska biträdet, om han eller hon har en annan uppfattning än barnet, med beaktande av barnets önskemål även hävda den uppfattning som han anser bäst tjänar barnets intresse (Prop. 1994/95:224 s. 46 och HFD 2014 ref 38).

Som ställföreträdare ska det offentliga biträdet också se till att, om barnet så önskar, beslut och domar blir överklagande (Prop. 1994/95:224, s. 57).

Viktigt att tänka på i en LVU-process

Vem kan du få som offentligt biträde?

Ett offentligt biträde utses efter en ansökan till den socialnämnd som handlägger målet eller ärendet. Det är den som biträdet ska förordnas för som ansöker om biträde. Därtill kan ett biträde utses utan ansökan om det annars finns anledning till det (LOOB 3 §).

Eftersom socialnämnden inte själv får förordna offentligt biträde, lämnar den över ansökan med eget till förvaltningsdomstolen (LOOB 3 och LVU 39 § 5 st.).

Det är den förvaltningsdomstol som handlägger målet som efter ansökan utser det offentliga biträdet (LVU 39 § 5 st.). Det är också förvaltningsdomstolen som avgör vem som blir förordnad som offentligt biträde (Tryblom, Törnqvist, Hellström, s. 128). När den gör det prövar den om personen uppfyller kraven för att bli offentligt biträde. Domstolen utgår som utgångspunkt vid förordnanden från en uppdragslista med godkända personer när den utser offentliga biträden (se till exempel Falun förvaltningsrätt: “Riktlinjer för förordnande av offentliga biträden”).

Trots detta har den enskilde ett väsentligt inflytande på valet av offentligt biträde och kan enligt rättshjälpslagen föreslå någon som han eller hon vill få förordnad åt sig i det aktuella målet eller ärendet (RHL 26 §, tillämpas enligt LOOB 5 §). Den enskilda har stort inflytande på valet, så länge biträdet uppfyller kraven för att förordnas Detta gäller även om det offentliga biträdet har verksamhet på annan ort. (Karnov 5, LOB 4 § JUNO).

Det är därför viktigt att om möjligt tala om i din ansökan eller för socialnämnden vilket biträde du vill ha så tidigt som möjligt.

Vad kostar det offentliga biträdet?

Det kostar ingen för den unge eller dennes vårdnadshavare att blir förordnade offentliga biträden. Ett biträde får som huvudregel inte ta emot ersättning från sin huvudman (Karnov LOOB 5 §, JUNO). I stället är det staten som bekostar det offentliga biträdet och utredningen nödvändig för att tillvara huvudmannens rätt (LOOB 4 och 6 §§).

Om det biträdet utses för vill välja ett biträde på annan ort, kan detta leda till kostnader för biträdet som staten inte ersätter. I dessa fall kan den enskilde behöva komma överens med biträdet om skälig ersättning för merkostnader som inte ersätts av staten (Karnov 5, LOOB 4 § JUNO).

Viktigt att se till att få offentligt biträde förordnat tidigt i processen

När socialnämnden ansöker om vård enligt LVU, ska den göra en utredning bland annat om den unges förhållanden, omständigheter som utgör grund för vård, den unges inställning med mera (LVU 4 §).

Ofta förordnas offentliga biträden först efter denna utredning, samtidigt som socialnämnden ger in sin ansökan om vård till förvaltningsrätten. Detta är negativt för den unge och vårdnadshavaren eftersom unge inte företräds av någon annan än vårdnadshavaren under det skede då förhållandena i den unges liv utreds och då någon insatt utomstående person är förhindrad från att påtala behövliga utredningsåtgärder (LVU-handbok).

Ett offentligt biträde kan redan på ett tidigt stadium i ett LVU-ärende föra viktiga insatser. Därför bör socialnämnden pröva viktiga frågor om förordnande av offentligt biträde så fort som möjligt. Socialnämnden ska därefter anmäla till förvaltningsrätten att behov av ett förordnande finns oavsett om den enskilde begär det (JO 1999-2000 s, 264 ff.).

Källor

Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform (RF)

Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (EKMR)

Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU)

Socialtjänstlag (2025:400) (SOL)

Förvaltningslag (2017:900) (FL)

Förvaltningsprocesslag (1971:291) (FPL)

Rättshjälpslag (1996:1619) (RHL)

Lag (1996:1620) om offentligt biträde (LOOB)

Prop 2020/21:35: Regelbundna överväganden av vårdnadsöverflyttning och särskilda lämplighetskrav för offentliga biträden

Prop. 1979/80:1: om socialtjänsten

Prop. 2023/24:31: Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende

Prop 1994/95:224: Barns rätt att komma till tals

Prop. 1996/97:9: Ny rättshjälpslag

HFD 2014 ref 38

JO:s beslut den 16 april 2020, dnr 2788-2019

Justitieombudsmännens ämbetsberättelse 1999-2000 (JO 1999-2000)

Tryblom, Carl-Gustav, Törnqvist, Thomas, Hellström, Caroline, Omedelbart omhändertagande av barn och unga, 2020, JUNO (Besökt 2025-09-25)

Ekelöf, Per Olof, Edelstam, Henrik, Pauli, Mikael, Rättegång: Andra häftet, 9 u., Norstedts Juridik AB, 2015, Polen. (Besökt 2025-09-25)

Arvill, Lag (1996:1620) om offentligt biträde, 5 §, Karnov 2025-10-01

Falu förvaltningsrätt Riktlinjer för förordnande av offentliga biträden 

https://www.domstol.se/globalassets/filer/domstol/forvaltningsratten_falun/riktlinjer-for-forordnande-av-offentliga-bitraden.pdf

LVU – handbok för socialtjänsten, JUNO (besökt 2025-08-28)

Författare: Hannes Harbe Buss