1 Kort om nya plan- och bygglagen
En ny plan och bygglag har kraft, tillsammans med vissa följdändringar i andra författningar, såsom plan- och byggförordningen och miljöbalken. Den nya regleringen innebär större frihet och flexibilitet angående åtgärder som kan vidtas utan lov- eller anmälningsplikt, nya regler angående åtgärder nära gräns och grannemedgivande, samt tydligare regler och regelstruktur angående lov- och anmälningsplikt. Därutöver får totalförsvaret i vissa områden ett större inflytande på vilka åtgärder som är lovpliktiga samt erhåller en vetorätt i prövningen om bygglov för vissa åtgärder.
Sammanfattningsvis innebär den nya regleringen såväl större frihet och flexibilitet för fastighetsägare som större ansvar att tillse att vidtagna eller planerade åtgärder uppfyller de krav som ställs i plan- och bygglagen och anknytande författningar. Nedan följer en redogörelse för några av de viktigare förändringarna.
2 Fler åtgärder kan vidtas utan lov- och anmälningsplikt
Som sagt medför den nya regleringen större frihet och flexibilitet i åtgärder som kan vidtas utan lov- eller anmälningsplikt.
Gällande komplementbyggnader och komplementbostadshus är lovpliktens omfattning beroende på om åtgärden vidtas inom eller utanför ett detaljplanelagt område. Därutöver ställs liknande krav för att undantag från lovplikt för nybyggnad och tillbyggnad ska aktualiseras. Den nya regleringen har flera konkreta konsekvenser, bland annat att det blir möjligt att utan krav på lov uppföra fler än en komplementbyggnad eller ett komplementbostadshus per fastighet, att fastighetsägare får större frihet att göra avvägningar mellan storlek och antal när de vill uppföra komplementbyggnader eller komplementbostadshus utan att underkastas lovplikt, samt att största möjliga storleken på en lovfri komplementbyggnad eller komplementbostadshus är beroende av storleken på det hus som ska kompletteras.
Angående tillbyggnader som inte är komplementbyggnader eller komplementbostadshus samordnas tidigare gällande undantag från lovplikt till en generell regel, med följden att fler tillbyggnadsåtgärder kan vidtas utan lovplikt, samt att fastighetsägare får ökad frihet att välja vilken typ av tillbyggnad som bäst motsvarar behovet och som bäst kan anpassas till omgivningen. Ytterligare en stor fördel är att regelverket förenklas avsevärt jämfört med tidigare.
Fastighetsägares administrativa börda minskar ytterligare genom att den tidigare omfattande anmälningsplikten begränsas till att främst avse de så kallade tekniska egenskapskraven, till exempel säkerhet i händelse av brand och bullerskydd. Denna ändring förutspås leda till att det blir lättare att förutspå när anmälningsplikt kan föreligga, något som tidigare varit ett problem, och lett till onödiga tillsynsåtgärder och avgifter.
Möjligheten till flexibilitet ökar ytterligare jämfört med vad som tidigare gällt, då åtgärder som varken omfattas av lov- eller anmälningsplikt numera får strida mot bestämmelser i detaljplan och områdesbestämmelser, med undantag för skyddsbestämmelser om skyddsåtgärder som dessa kan innehålla.
3 Nya regler kring bygge nära gräns och grannemedgivande
I den nya regleringen blir det tydligare vilken lovplikt som gäller nära en gräns, en ändring av störst vikt för grannar och som påverkas av byggåtgärder nära gräns, men också för byggherrar som planerar att genomföra en sådan åtgärd. Vissa angivna åtgärder som i andra fall inte omfattas av lovplikt omfattas trots det om de vidtas närmare gränsen än 4,5 meter.
Denna lovplikt kan åsidosättas genomgrannemedgivande, för vilket såväl tydligare regler som ett formkrav införs. Grannemedgivande får numera endast rättslig effekt om det är skriftligt.
Kretsen av grannar som kan ge grannemedgivande utökas också till kommuner, åtminstone angående åtgärder som vidtas i detaljplanelagda områden, mot allmän plats, och närmare gränsen än 4,5 meter. Viktigt att observera är dock att kommunen inte har någon plikt att ge ett grannemedgivande, utan har möjlighet att i stället låta en åtgärd prövas i ett bygglovsärende, om den anser att åtgärden kan komma att påverka kommunens möjlighet att uppfylla sitt huvudmansansvar, eller om den inte anses lämplig ur till exempel trafiksäkerhetsskäl.
4 Tydligare regler regelstruktur angående lov- och anmälningsplikt
Den ökade friheten att vidta åtgärder utan lov- eller anmälningsplikt innebär samtidigt ett ökat ansvar för fastighetsägaren att följa lagkraven som ställs på vidtagna åtgärder. Plan- och byggregleringen förenklas därför för att göra det lättare för enskilda att få en överblick över relevanta krav, samt för att göra reglerna mer förutsebara och lättillämpade.
Denna förenkling sker på många plan. För det första inför definitioner till vissa för lovplikten centrala begrepp, däribland komplementbostadshus och komplementbyggnad.
För det andra har plan- och bygglagens nionde kapitel om lovplikt genomgått en väsentlig förändring, med en ny struktur, där generella huvudregler för olika typer av åtgärder såsom nybyggnad av byggnad, tillbyggnad och annan ändring av byggnad än tillbyggnad ställs upp för att följas av diverse undantag.
För det andra får plan- och bygglagens kapitel om bygglov en ny struktur, indelad mellan olika typer av åtgärder, såsom nybyggnad av byggnad, tillbyggnad och annan ändring av byggnad, där huvudregeln för en viss typ av åtgärd anges först, följd av olika undantag. Därutöver regleras nu lovplikt som huvudregel uteslutande i plan- och bygglagen, i stället för i såväl plan- och bygglagen som plan- och byggförordningen och i detaljplaner, vilket var fallet tidigare. (Förslag, s. 216) Två viktiga undantag från detta är dock viktiga att notera. Detaljplaner som innan den nya lagens ikraftträdande innehöll regler om utökad lovplikt, är alltjämt gällande till dess att de ändras, och en möjlighet att införa lovplikt för vissa åtgärder i områden som är av riksintresse för totalförsvaret införs.
5 Totalförsvaret får ökat inflytande inom vissa områden
Det är numera viktigt för fastighetsägare att undersöka om en planerad åtgärd vidtas i ett område som anses vara av riksintresse på grund av att det behövs för totalförsvarets anläggningar dels då utökad lovplikt för vissa åtgärder gör sig gällande i dessa områden, dels då åtgärder som omfattas av lovplikt i dessa områden kan falla offer för Försvarsmaktens och Myndighetens för samhällsskydds- och beredskaps nya vetorätt i lovprocessen.
Vilka åtgärder som omfattas av lovplikt i dessa områden framgår dels i plan- och bygglagen, dels i kommunens detaljplan, varför dessa måste studeras innan någon åtgärd vidtas.
Vilka områden som anses vara av riksintresse för försvaret pekas ut i Försvarets riktsintressekatalog samt redovisas för i respektive kommuns översiktsplan.
Källor
Plan- och bygglag (2010:900)
Civilutskottets betänkande 2025/26:CU2: Ett nytt regelverk för bygglov
Regeringens proposition 2024/25:169: Ett nytt regelverk för bygglov
Comments are closed